Vintersången

Det ljuder som av kristall med klangfulla toner
när vinden spelar på istapparna som hänger från taket ner.
Alla i olika längd.

Musiken bär på tungotalets melodi och förståelsen
sprids i den vinande vinden.

Suset i trädkronorna och snön som piskar mot ansiktet
renar mitt inre.

Snöflingor smyckar mina ögonfransar.

Inga ord behövs. Själen får sin mättnad ändå.
Kompositionen förser sinnet med den trängtande näringen.

Överflödet rengörs och ger plats till det nödvändiga.
Anden befrias och intar sin plats i det renade rummet.

Kärlekens Ande lever nu mitt liv, med brinnande flamtungor
renar den allt som i guld.

Sanningens Ande är stöttepelaren.

 

Tidsandan

Några av mina tankar om Tidsandan, tavlan och temat för min utställning som jag har nu i Sthlm 3/9 – 17/9

Tidsandan

Min tanke med att kalla den här utställningen för ”Tidsandan” är att det är en spegelbild av livet och kanske även av mig själv.
Jag tänker mig barn som leker, äldre generationer i samklang med livet och barnen i sagornas och livets värld. Livet består av många och starka känslor som tar sig uttryck på olika sätt, blandat med lugnare dito periodvis. Fantasin måste flöda och kan man fånga något av det i ljusglimtar, musik och lyrik har man fått en liten spegling av det stora.

I tavlan ”Tidsandan” har jag försökt spegla bibelns tre böcker, som för mig är en enda bok uppdelad i tre, för att den ska vara något mer lättbegriplig för våra, i sammanhanget små hjärnor. Vi kan inte i vår vildaste fantasi tänka och förstå allt som både vetenskapen och bibeln säger till oss. Vetenskapen ligger alltid ett eller flera steg efter bibeln budskap. Vetenskapen och bibeln är inte motsättningar utan tvärt om ett komplement. Allt är redan skapat. Vi ”uppfinner” olika saker tror vi, men det är alltid av det som redan finns, som reagerar olika i olika konstellationer. Vi dricker samma vatten då som nu. Återvinning på hög nivå. Allt härstammar ur stenen som blev Big Bang. Kanske inte bara en gång, utan flera och pågår fortfarande?
Vi får tänka oss det som en krockkudde i bilen som är väldigt liten, men vid en smäll blir den stor. Big bang har dock inte kuddens begränsning runt omkring sig, varpå den aldrig slutar att utvecklas och allt i en rasande fart. Fortare och fortare. Större och större. Det känner vi av i digitalens tidevarv, på ont och gott.
I tavlan finns vår verklighet idag. Solen, himlen, vattnet, växtlighet och en alldeles föreställande svan som visar att vi har livet på jorden mitt i evighetens tidsanda. Jorden är mindre än en droppe i havet, men i den droppen speglas hela universum. Sedan illustrerar jag det som är det centrala i livet och fanns med redan vid dess uppkomst, korset och Jesus som gick här på jorden. Se spåren efter hans fötter i sanden.
Bakom solen är det Gudomens kraft som kommer in i tavlan och speglar allt han sa och strålarna, orden, blev till guld som illustreras i skålen. Man kan även se att vissa visdomsord faller utanför skålen i sanden. Det är för mig helvetet.
Att hamna utanför Guds rike där inget liv finns, är det smärtsammaste som finns. Ingen framtid, utan enbart ett vara utanför livet och kärleken i all evighet. Vad är livet förutan liv?
Det äggformade stenen eller ägget symboliserar livets början.
Dagens flyktingar som i tusental drunknar i havet på sin sista utväg till ett liv. För hundratusentals år sedan vandrade afrikanerna hit. Ligger det kanske något av evolution i invandringen? Klimatet blir varmare och mer tropiskt här i norden. Mycket på grund av luftföroreningar och giftutsläpp javisst, men ligger det kanske något av evolution i det också?
En gammaldags fiskebåt och en gammal man från längesedan finns också illustrerade.
Kristusstatyn i Rio tycker jag passar in som Jesussymbolen och dessutom som ett kännemärke från mina år i Brasilien.
Vulkanen symboliserar alla starka krafter som finns inom och utanför livet. Starka känslor. Kärlek och hat och hela spektret däremellan.
Ur dessa starka krafter stiger ett kvinnoansikte upp lite diffust. Det är en bild av mig själv i yngre dar, men får symbolisera mänskligheten som föds ur vånda till tidens anda i evigheten.
Visdomens fågel får symbolisera friheten vi har i vår fria vilja.

Jungfrufrön

Se tavla i min hemsida www.brittgustavsson.se

Med taggarna utåt, beskärmas Jungfruns frön.
Innesluten i trygghet
bidar Nigellans kärna sin tid.
Tiden då våren väcker dess sömn
skrider Jungfrun fram som i
en dröm.
Så vacker med vinröd blus och vit kjol,
förgyller den vår tillvaro.
Sårbar men ändå stark.
Godhjärtad och sinnrikt omsluten
likt våra böner i sitt hölje till Gud,
blir taggarna en snillrik sköld
mot det onda som kan skada
och förvrida sanningen till lögn.

Beslöjad

Fyra ögon kikar fram. Två par öppna för världen,
medan två är beslöjade.
Runt omkring flyger fåglarna ihärdigt
demonstrativt, för att visa på friheten
som är ett måste.
Frihet att kunna se och ses. Frihet att röra sig
hur och vart man vill.
Bakom ögonparen döljer sig olika kulturer.
Den ena förstår inte den andra.
Kan fåglarnas språk visa i handling
hur man gör?
Frihet och respekt.
Respekt för varandras inre,
för när vi föds är vi alla lika.