Kristallen

Lammet och kvinnan är ett.
Ett lamm som numera får
leva livet med musik i sinnet
och är fridfullt bedjande, vart än hon går.
Sinnrikt farmförande kontroversiella
sanningar.

På stabil insiktsgrund
och kristallklar blick,
handskas hon med sin roll.
Icke förvärvad utan given.

Håller sig diskret i bakgrunden.
Hon gläder sig när knoppar slår ut i blom,
i vilken form det vara må.

Delar ut kärlekens vin i sköna kärl,
sköra och tunna som glas av kristall.
I en blandning av vatten och sand
väntar hon oss vid livets strand.

Rikedomens kraftsång

 

Till doften av fiol och smaken av päron,
lärde jag mig att känna.
Känna in allt som finns,
men inte är tydligt synligt för alla.

Höra flöjten till vågornas brus
och skala bort världens synd och skam
som döljer rikedomens kärnas kraft.

Helt oskyddat, öppet och sårbart
ligger den enda sanna rikedomen.
Utlämnad till den fria viljan,
bedjande om att bli förvaltad väl.

 

Dagen då ingenting händer

 Drömde ingenting på natten och vaknade inte av att jag hade ont eller behöva gå på toa.
Sov inte lika länge som vanligt, men stannade inte kvar i sängen. Varken bananen eller yoghurten behövde värmas och kaffet lät jag inte rinna klart.
Nyheterna hade ingenting att komma med. I Syrien har de inte slutat bomba och ingen vill köpa SAS. Svälten bland världens barn och flyktingar har inte blivit bättre. Regnet har inte slutat svämma över Italien.
Behövde inte vänta länge i den långa kön till att få årets influensaspruta, eftersom ingen annan ville ha det lägre numret som en dam erbjöd, när hon tröttnat på att vänta ut kön.
Tiden gick inte långsamt och min grannfru och jag hann inte prata klart om livet och skandalerna.
Hann inte med bussen in till stan, så jag behövde inte springa efter den. Nästa buss kom inte men jag behövde inte vänta länge på en annan och jag missade den inte.
Bussen var inte kall och chauffören körde inte förrän jag satt mig. Jag pratade inte med en mammas minsta barn som inte skrek hela tiden, men kunde inte låta bli att inte bry mig om hennes något större barn som inte kunde låta bli att prata. Vi pratade om ingenting och funderade över vilka ting ingenting kan vara. Många ting kunde vi inte låta bli att tro att det består av och ingenting kunde ändra vår inställning till ingenting.
Jag åkte inte till Stadshuset och jag gick inte på gatan och tog inte heller rulltrappan upp till Akademibokhandeln. Hissen gick inte längre än en våning upp och jag åkte inte ner igen omedelbart. Gick inte in till skohandlaren som ligger mitt emot bokhandeln och sökte inte efter deckare där. Kunde dock inte låta bli att inte köpa ett antal barnböcker som mina barnbarn inte önskat sig i julklapp, men som de inte kan komma undan. Ingenting är så bra som böcker när man inte har något att göra.
Jag åt inte lunch på stan och fikade inte heller, så jag fick inte i mig några onyttiga kalorier.
Gick inte förbi korvståndet utan att handla. Jag gav inga pengar till en tiggare som tiggde pengar med en rykande cigarett i handen. Jag har inte råd att röka och köpa cigaretter.
Köpte ingen lott så jag blev inte miljonär heller.
Träffade inte några vänner varken på stan eller på fiket.
Det är inte för tidigt att köpa julklappar, men det är hemligt så jag tänker inte berätta allt jag inte köpte och inte det jag inte tänkt köpta heller.
Bussen tillbaka var inte fullsatt och ingen doftade av någon konstig parfym.
Väl hemma ska jag fortsätta denna händelselösa dag med att inte göra ingenting..
Troligtvis kommer den att fortgå i enformighetens tecken liksom tidigare. Ingen kommer att låta bli att ringa eller smsa och ingen kommer att hoppa över att läsa denna och många andra skrivelser på nätet. Denna otrista dag.
Kunde inte låta bli att gå in på mitt barnbarns blogg som ledde till att jag inte kunde låta bli att skriva om denna dag då ingenting är tråkigt:-)

Liten storhetssång

Liten fågel sitter på liten gren.

Sjunger med stor röst så len.

Ur förtvivlans botten stiger den upp.

Gråten höjer sig sakta porlande och ohämmat,
likt champagnens bubblor,
upp från hjärtats djup.

Det går ej att hejda den renande gråten.

Tårflödet är ett faktum.

Sången ändrar karaktär
till en mogen blues med sfär.

 

 

Skapelsens hederssång

Du moder jord vad, vad du är skön.

I ditt sköte du gömmer de renaste skatter.

Med fiolårets löv du skyler, liksom musslan,

de ömmaste knoppar.

Doften av dig, där du ligger avtäckt i din skaparskrud,

är en källa till inspiration.

Ljudserenaden, vindens längtansfulla smekningar.

Upphetsningen stegrar sig när himlen målar de

förträffligaste scenarion.

I detta nu.

I ögonblickets evighet finns bara två ord.

Jag är!

 

Britt Gustavsson

Smärtans sång

Själen gråter och det gör ont.

Ingen lindring i sikte.

Fysisk smärta förtar det outhärdliga.

Vem har lagt det tärande onda inuti?

Hur ska jag från cykeln bli fri?

Hjälpen finns, men var?

Vem orkar med en sådan som jag?

 

Britt Gustavsson